Sunday 17 January 2010

quartzpaste, kvartzmassa

I thought i'd write a little about the quartzpaste (or fritware) that i'm so interested in. It originated in medieval (11th to 13th centuries) Persia, though there has been similar quartz-based ceramic production much earlier in Egypt. Fine porcelain wares were coming into the area from China, and the quartzpaste was an attempt to acheive the same translucency, hardness and whiteness - using local materials and low firing temperatures.
There are written accounts of the technique; Abu'l Qasim described it in detail in 1301. His recipe can roughly be translated to 10 parts quartz, 1 part alkaline frit, and 1 part plastic white clay. I have learned what I know from Professor Jochen Brandt, who Italichas studied it extensively. In the recipe I use now, there is less quartz than the original, with additions of whiting, ball clay or kaolin, and soda feldspar. I bisque fire to 700-800 degrees C, and glaze fire to 1050 (though this depends on what frits i'm using - with one i could glaze fire to 950).
Jag tänkte skriva lite om kvartzmassan (eller fritta-godset) som jag är så intresserad i. Det kommer från Persien området, mellan omkring 1100-1300talen, även om det också fanns liknande production mycket tidigare i Egypten.
Porslin föremål importerades från Kina, och kvartzmassan var ett försök att uppnå porslinets transparens, hårdhet, och vithet med lokala material och låga brännings temperaturer.
Information finns nerskriven, bland annat från Abu'l Qasim som beskrev tekniken i detalj, år 1301. Hans recept kan översättas till 10 delar kvartz, 1 del alkalisk fritta, och 1 del plastisk vit lera. Jag har lärt mej det jag kan av Professor Jochen Brandt, från IKKG i Tyskland, som har studerat och utvecklat kvartzmassa.
I receptet jag använder nu är det mindre procent kvartz, plus krita, ball clay eller kaolin, och natron feldspat. Jag skröj bränner till 700-800 grader, och glasyr bränner till 1050 (fast det här beror på vilken typ av fritta jag använder - med en blandning kunde jag glasyr bränna till 950).
One thing i'm having a little problem with is how to dry out the body to the right consistency: it needs to have quite a lot of water in it in order to mix it evenly, but when i dry it out on a plaster bat, the soluble alkali frit goes into the plaster... in the picture below you can see it creeping out again as the plaster dries. I've tried other ways of drying it, but the bentonite i use in the mixture makes it very slow to dry, and leaves the centre wet... i'll see if i can find a more unsoluble borax-frit that i can use instead...
En sak som jag har ett litet problem med är hur jag bäst ska torka ut massan till rätt konsistens: den måste ha ganska mycket vatten i för att kunna mixa det jämnt, men när jag torkar ut det på en gips-platta, så sugs den vatten-lösliga alkaliska frittan in i gipset... i bilden nedan syns det hur det kommer ut igen när gipset torkar. Jag har försökt lite olika metoder att torka ut massan, men bentoniten som jag använder i gör att det tar väldigt långt tid att torka, plus att mitten förblir blöt... jag ska se om jag kan hitta en mer olöslig borax-fritta att använda istället.
After it's the right consistency, it's ready to be thrown or made into slabs or anything. It starts to get a bit smelly after a few days, so i try to use it up quite soon after mixing it (the alkaline frits start to break down).
När massan är rätt konsistens, är det färdigt att dreja, kavla, eller forma hur som helst. Det börjar lukta lite illa efter några dagar, så jag försöker använda upp det ganska snart efter att ha mixat upp det (frittan börjar brytas ner).

No comments: